All posts tagged: Säkerhetspolitik

Fredsrörelsen – en maktspelare i egen rätt?

Sista samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Den säkerhetspolitiska debatten äger inte rum i ett vakuum utan påverkas av vilken världsbild som förmedlas av olika samhällsinstitutioner såsom universitet, tankesmedjor och media. Inom dessa institutioner pågår en ständig maktkamp mellan olika aktörer och intressen som kämpar för att rama in världen i enlighet med sina ideologiska övertygelser. Kännetecknande för en demokratisk samhällsdebatt är pluralism – närvaron av olika röster och perspektiv – men frågan är hur pluralistisk den säkerhetspolitiska debatten är i Sverige idag. Hur påverkas fredsrörelsens arbete av maktspelet inom media och i hur stor utsträckning måste fredsrörelsen förhålla sig till antaganden som att upprustning är nödvändig, Ryssland är ett reellt hot eller att svensk neutralitet är beroende av svensk vapenexport? Att fredsrörelsen arbetar mot vapenexport, kärnvapen och upprustning är förmodligen vida känt men vilka visioner arbetar man för? Parallellt med vad som skulle kunna beskrivas som ett demokratiskt underskott i den säkerhetspolitiska debatten har fredsrörelsen svårt att locka till sig unga människor och …

Intervju med Hans Blix

Hans Blix är svensk politiker och diplomat med mångårig karriär, både på hemmaplan – vid UD som folkrättssakkunnig, utrikesråd, statssekreterare och slutligen som utrikesminister 1978-79 – och på den internationella arenan, bland annat som generaldirektör för Internationella atomenergiorganet (IAEA) 1981-97 och ordförande för FN:s vapeninspektionskommission 2000-03. Det utrikespolitiska engagemanget och närvaron i samhällsdebatten har fortsatt även efter det att han lämnat de politiska uppdragen, och sträcker sig nu över fem decennier. Hans har en fil.dr. från Cambridge University liksom hedersdoktorutmärkelser från flera framstående universitet, samt är docent i juridik vid Stockholms universitet. Hans arbetar för närvarande på en bok om utvecklingen av normen mot användning av våld – först mellan enskilda och senare mellan samhällen, från jägar-samlarsamhället till artikel 2:4 i FN-stadgan och spänningarna i dess tolkning och tillämpning.

SCISERs styrelseledamot och ordförande Micaela Wannefors har intervjuat Hans Blix om kärnkraft, kärnvapen, nedrustning, och om rollen som offentlig intellektuell och personliga drivkrafter.

Reflektioner kring feministisk utrikespolitik och svensk vapenexport

I dagarna blev det känt att Saab med hjälp av den svenska regeringen vill fortsätta sina exportansträngningar. Två potentiella affärer har uppmärksammats: Belgien och Colombia. Det finns få invändningar mot en affär med Belgien. Landet är en demokrati och den politiska ledningen säger sig vara i behov av att uppdatera flygvapnet. Med Belgien och andra länder i samma kategori – Finland, Schweiz, Kanada, Slovakien m.fl. – kan Sverige dela utvecklingskostnader för den nya generationen JAS-Gripen som politikerna redan har beslutat att köpa.

Intervju med Lars Ingelstam

Lars Ingelstam är professor emeritus i matematik och framtidsstudier och har i Sverige varit något av en pionjär inom det senare fältet. Under sitt yrkesliv har Ingelstam analyserat ekonomi ur breda samhällsperspektiv och kopplat samman arbete, fördelning, social ekonomi, konsumtion och en övertro på ekonomisk tillväxt. På senare år har Ingelstam också engagerat sig i utrikes-och säkerhetspolitiska frågor, ofta genom att synliggöra förhållandet mellan fred och utveckling och betona vikten av mänsklig säkerhet. Han arbetar just nu med hur ett ökat utbyte mellan svenskar och ryssar kan verka konfliktförebyggande och främja samförstånd och avspänning. Salvador Perez, styrelseledamot och skribent för SCISER, har intervjuat Lars Ingelstam om hans syn på några av de centrala framtidsfrågorna, vad som motiverar honom som offentlig intellektuell och vad han har för tips till unga som vill ge sig in i den politiska debatten.

Den motsägelsefulla medierapporteringen: Ryssland, säkerhet och diplomati

Den har satt sig nu. Frasen “det försämrade säkerhetspolitiska läget.” Politikerna använder den för att visa handlingskraft och media för att slå fast bilden av att ett nytt kallt krig håller på att ta form. Rollerna är enkla, replikerna inövade, handlingen förutsägbar. Det är Ryssland mot Nato, Ryssland mot USA, väst mot öst, den liberala demokratin mot auktoritära diktaturer. Vi polariseras enligt gamla föreställningar om hur världen ser ut, om vilka som är skyldiga och vilka som är oskyldiga. På engelska finns ett namn för fraser som “det försämrade säkerhetspolitiska läget.” Det kallas sound bites; korta slagfärdiga meningar avsedda att etsa sig fast i det kollektiva medvetandet. Oxford University Press har definierat sound bite-journalism som “the technique of reporting highly editorialized versions of news or current affairs stories that are presented as simplified summaries.” Vad som gör sound bites så effektiva är att de inte nödvändigtvis är felaktiga men de är, till sin natur, alltid förenklingar av verkligheten. De underlättar en förståelse för komplexa händelseförlopp, men ofta på bekostnad av djupare resonemang och analyser. Komplexiteten slipas bort i förmån för lättillgängliga sammanfattningar.

Rekonstruktion och diversifiering: en handlingsplan för att förbättra samhället

Rekonstruktion avser ytterst en omorganisering av ekonomiska institutioner, och bygger på idén att flera samhällsproblem kan lösas genom att man förändrar traditionella sätt att strukturera samhället i stort på men också hur man strukturerar specifika industrier och företag. Många arbetsplatser präglas idag av byråkratier där kunskap och makt är separerade och där människorna som påverkas mest av de beslut som fattas har minst att säga till om. I den här texten kommer vi att titta på den militära industrin och dess kontext men rekonstruktion går att applicera på andra områden också. Rekonstruktion är ett verktyg för att skapa en brygga mellan makt, demokrati och kritiska perspektiv som i längden underlättar arbetet för människors gemensamma intressen och behov istället för att gynna kortsiktiga ekonomiska och militära särintressen. I samhällsdebatten om ämnen relaterade till säkerhets- och försvarspolitik positionerar sig generellt förespråkare för nedrustning och militära budgetreduktioner mot företrädare för försvarspolitiken och militärindustrin. Dessa två läger har helt olika syn inte bara på den svenska vapenexporten utan på säkerhets- och utrikespolitik i stort. Mest tydligt framträder skillnaderna kanske just nu i den svenska Natodebatten…

Prima Materia: texter i urval av Eva Moberg

Prima materia: texter i urval publicerades 2003 och är en samling texter av Eva Moberg skrivna mellan 1960-talet och 00-talet. I Prima materia får läsaren en översikt av hennes texter. Moberg var en radikal debattör som skrev om bland annat feminism, militarism och demokrati. Med sällsynt skärpa och syrlighet diskuterar Moberg politiska frågor som är lika relevanta nu som då…

Vad betyder säkerhet?

Enligt Nationalencyklopedin är säkerhet “i allmän betydelse resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser skall inträffa”, och själva ordet betyder “tillstånd som inte innebär fara.” Säkerhetspolitiska analyser har däremot länge reducerat betydelsen av säkerhet till en stats territoriella integritet. Analyserna har vilat på grundantagandet att en säker stat innebär säkra medborgare…