Author: SCISER

Avvakta med slutsatserna efter mötet mellan Trump och Kim Jong-Un

Av Salvador Perez   I onsdags förra veckan träffades USA:s president Donald Trump och Nordkoreas högste ledare (i klartext: diktator) Kim Jong-Un i Singapore. Ett huvudsyfte med mötet var att bygga relationer mellan länderna och därmed försöka förmå Nordkorea att ge upp sitt kärnvapenprogram. För den totalitära regimen i landet utgör  kärnvapen en garant för att få vara kvar vid makten. Dessutom är kärnvapen ett förhandlingskort gentemot det internationella samfundet och grannländerna. I ett internationellt system som alltjämt präglas avskräckning, inte minst med kärnvapen, har länder med tillgång till sådana vapen trumf på hand. Inför toppmötet hade president Trump, i vanlig ordning, berättat för alla att han, “den fria världens ledare”, fått den hårdföre diktatorn till förhandlingsbordet. Avgörande för veckans möte i istället ett annat ett toppmöte: det mellan ledarna i Syd-och Nordkorea i slutet på april.  Att ledarna för Syd-och Nordkorea träffas är mycket ovanligt, men det förekommer. I vilket fall som helst var toppmötet i april historiskt. En uppmärksammad scen från toppmötet var när Kim Jong-Un vänligt tog Sydkoreas president Moon Jae-In i handen …

Den finska vapenexporten: trender, aktörer och alternativ

Den årliga vapenexporten från Finland har enligt den fredsfrämjande tankesmedjan SaferGlobes utredning fördubblats under perioden 2002 – 2016. År 2003 exporterade Finland vapen för 49 miljoner euro (ca 490 milj. kronor), och år 2016 uppgick summan för vapenexporten till 133 miljoner euro (ca 1,3 miljarder kronor). Oroväckande är också vilka länder Finland har börjat exportera vapen till. Tidigare gick exporten i första hand till EU-länder men de senaste åren har exporten riktats mot det alltmer politiskt instabila Mellanöstern…

Konsten att smyga in högre försvarsutgifter

Av Salvador Perez   Den 7 november förra året tillkännagav regeringen att Sverige har för avsikt att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Efter tillkännagivandet riktades kritik mot att valet föll på Patriot. En del av kritiken handlade om att regeringen inte bör köpa ett system från ett amerikanskt företag, Raytheon, som är djupt involverade i utveckling och modernisering av USA:s kärnvapenarsenal. En annan del av kritiken handlade om att regeringen i första hand valt Patriot för att knyta närmare relationer med USA och, framförallt, Nato. Som helhet var kritiken mot Patriot viktig och korrekt. Däremot saknades en annan, minst lika viktig, analys: vad Patriot kan komma att innebära för försvarsutgifterna. Direkt efter regeringens tillkännagivande kunde vi på flera håll läsa om försvarsminister Peter Hultqvists oro över att “det nya försvarssystemet kan bli en gökunge som tränger undan annan försvarsverksamhet.” I en ledare i Wermlands Nya Tidning stod det att Patriot “kommer att kosta en hel del, och därför måste regeringen också skjuta till de extramiljarder som krävs för att inte övriga försvarsbudgeten skall undergrävas.” I Expressen argumenterades det …

Fredsrörelsen – en maktspelare i egen rätt?

Sista samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Den säkerhetspolitiska debatten äger inte rum i ett vakuum utan påverkas av vilken världsbild som förmedlas av olika samhällsinstitutioner såsom universitet, tankesmedjor och media. Inom dessa institutioner pågår en ständig maktkamp mellan olika aktörer och intressen som kämpar för att rama in världen i enlighet med sina ideologiska övertygelser. Kännetecknande för en demokratisk samhällsdebatt är pluralism – närvaron av olika röster och perspektiv – men frågan är hur pluralistisk den säkerhetspolitiska debatten är i Sverige idag. Hur påverkas fredsrörelsens arbete av maktspelet inom media och i hur stor utsträckning måste fredsrörelsen förhålla sig till antaganden som att upprustning är nödvändig, Ryssland är ett reellt hot eller att svensk neutralitet är beroende av svensk vapenexport? Att fredsrörelsen arbetar mot vapenexport, kärnvapen och upprustning är förmodligen vida känt men vilka visioner arbetar man för? Parallellt med vad som skulle kunna beskrivas som ett demokratiskt underskott i den säkerhetspolitiska debatten har fredsrörelsen svårt att locka till sig unga människor och …

Seymour Melman and the New American Revolution: A Reconstructionist Alternative

On December 30, 1917 Seymour Melman was born in New York City. The 100th anniversary of his birth helps bring his intellectual legacy into focus. Melman was the most significant reconstructionist thinker of the 20th Century, championing alternatives to militarism, capitalism, and social decay by advancing a systematic counter-planning program for disarmament and economic democracy. His legacy remains of critical importance because today the United States is currently a society in which the economic, political and cultural systems are spiraling into an abyss…

Den svenska vapenexporten: ekonomisk lönsamhet eller moral?

Andra samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Den svenska fredsrörelsen har under en lång tid fokuserat på vapenhandel och vapenproduktion och dragit uppmärksamhet till det paradoxala i att Sverige betraktar sig själv som fredsmäklare men samtidigt exporterar vapen till diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter. Kritiken bemöts ofta genom att hänvisa till nuvarande lagstiftning som reglerar svensk vapenexport, till Sveriges förmåga att försörja sitt eget försvar och till försvarsindustrins betydelse för svensk ekonomi. Här uppstår i regel ett dödläge mellan två olika positioner där moraliska argument i grova drag ställs mot ekonomiska. Men stämmer det att det svenska försvaret och den svenska ekonomin är beroende av vapenexport? På vilket sätt kan omställning och diversifiering av militära företag skapa en väg ut ur dödläget? Paneldeltagare: Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Valter Mutt, riksdagsledamot och tidigare utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet Moderator: Salvador Perez Arrangörer: Stockholms Fredsförening Stockholms Centrum för Internationell Social och Ekonomisk Rekonstruktion (SCISER) ABF Stockholm Datum och tid: torsdagen den …

Dagens hotbilder: från Ryssland till klimathotet

Första samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Dagens samhälle konfronteras med många problem och frågor som fordrar en stark och dynamisk fredsrörelse. Både på ett nationellt och ett internationellt plan identifieras olika typer av hot men säkerhetspolitiken präglas i stor utsträckning av hotbilder som anses kunna bemötas med enbart militära medel. Vilken påverkan har det på hur vi pratar om fred, konflikt och säkerhet? I den mediala och politiska debatten ägnas Ryssland stor uppmärksamhet och det sätts en stor tilltro till att Nato och andra militära samarbeten ska bidra till en säkrare omvärld. Samtidigt blir klimatförändringarna allt påtagligare även här i Europa. Inom den akademiska världen har begreppet mänsklig säkerhet delvis fått stå som symbol för en mer genomgripande syn på säkerhet som inte enbart fokuserar på militära aspekter. Med det som bakgrund – vad innebär det att vara en opinionsbildare inom fredsfrågor idag? Är det möjligt att föra en säkerhetspolitisk debatt utan att koppla samman fredsfrågor och miljöfrågor? Paneldeltagare: Johan Hassel, ordförande Global …

Interview with Frida Stranne: Why Trump’s victory was not so surprising, the loss of faith in the American Dream and the potential consequences of Trump’s foreign policies

Frida Stranne has a PhD in Peace and Development Studies and works as a senior lecturer at Halmstad University and is also a part of Uppsala University’s Swedish Institute for North American Studies (SINAS). Stranne conducts research on international relations with a focus on American domestic and foreign politics. In more recent years Stranne has become known as one of Sweden’s leading analysts of American politics and she regularly writes articles in Swedish newspapers, participates in expert panels and holds public lectures.

SCISER’s board member Salvador Perez interviewed Frida Stranne on why and how Trump won the election, how the loss of faith in the American Dream affects the American society, and the potential consequences of Trump’s foreign policies. 

Intervju med Frida Stranne

Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Hon är också knuten till Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS) vid Uppsala universitet och har varit gästforskare vid American University i Washington DC. Frida Stranne disputerade år 2011 vid Göteborgs universitet och har i många år undervisat i internationella relationer och internationell politik med särskilt fokus på amerikansk inrikes- och utrikespolitik. De senaste åren har Frida Stranne också positionerat sig som en av Sveriges ledande analytiker av amerikansk politik. Sedan 2012 års presidentval har Frida Stranne regelbundet skrivit debattartiklar, medverkat i tv, radio och tidningar och är ofta anlitad som föreläsare. För tillfället är hon krönikör i Expressen. Hon är också grundare av och redaktör för bloggen Amerikaanalys.se där kända forskare och sakkunniga belyser aktuella frågor som rör amerikansk politik.

Världens klimatarbete fortsätter utan Trump

Att USA:s president Donald Trump har för avsikt att lämna Parisavtalet är olyckligt men inte direkt avgörande. När Vita huset väljer en bakåtsträvande miljö- och klimatpolitisk linje kliver andra aktörer fram och axlar ansvar. Olika nätverk av delstater, städer, näringsliv och civilsamhällen har trätt fram efter Trumps besked och uttryckt sitt stöd för Parisavtalet. Dessa markeringar mot Trump-administrationens politik äger inte rum i ett vakuum utan visar på ett djupgående engagemang hos icke-statliga aktörer som inte kommer att låta sig stoppas av det  reaktionära Vita huset. Såväl amerikanska delstater som svenska kommuner med flera driver en progressiv politisk agenda som visar vägen till ett mer hållbart samhälle. Av Salvador Perez   För en månad sedan (2 juni 2017) kom officiellt besked från president Donald Trump att USA har för avsikt att lämna Parisavtalet. Vid tidpunkten för beskedet hade obekräftade uppgifter om Vita husets ställningstagande mot klimatavtalet florerat en längre tid. Därtill var det knappast, med tanke på primär- och presidentvalskampanjen samt tiden efter, en hemlighet hur Trump och hans administration, samt republikanerna i stort, förhåller sig …