Author: SCISER

Försiktighetens tid är förbi, klimatkrisen kräver radikal politik

Av Salvador Perez Tidigare i veckan presenterades en alldeles färsk FN-rapport om hur det går för världens klimatarbete. Rapporten som på engelska heter ”Emissions Gap Report” kommer årligen och handlar om utsläppsgapet. Med det menas gapet mellan den politik som förs i världens länder avseende att få ned de utsläpp som påverkar klimatet och vilka utsläppsminskningar som bedöms krävas för målen i Parisavtalet, det vill säga maximalt 2 graders ökning av den globala medeltemperaturen och allra helst enbart 1,5 graders uppvärmning, jämfört med förindustriell tid. Rapporten räknar också på utsläppsgapet om alla länders klimatplaner förverkligas och vad som krävs för 2-gradersmålet respektive 1,5-gradersmålet. Vad rapporten kommer fram till är nedslående. Med den politik som först i världens länder är vi på väg mot en global ökning av jordens medeltemperatur med 3,7 grader. Ländernas klimatplaner är helt otillräckliga för att nå målen i Parisavtalet. Enligt rapporten måste de globala utsläppen minska i en takt av 7,6 procent årligen under tioårsperioden 2020 till 2030 om vi ska klara av att hålla uppvärmningen till 1,5 grader. För att …

Is a Swedish Green Conversion Possible?: The Strengths and Limits to the Left’s Response

By Jonathan M. Feldman The Politics of Climate Change: Sweden’s Response Sweden is often regarded as an environmental pioneer but the country’s emissions have increased in key sectors. The 2019 Socialist Forum held in Stockholm’s ABF building addressed the urgency of climate change and the left’s response to the climate crisis. This essay analyzes one panel discussion there to raise general questions about the state of Swedish left thinking on the environmental crisis.  I use this discussion to explore both the strengths and weaknesses attached to such thinking.  While noting important steps forward attached to new social movements and ideas to link labor and environmental movements, I point to four key problems with the way the left frames or acts on ecological questions and suggest ways to overcome these limits. On November 23rd of this year Green Party spokesperson and Vice Prime Minister Isabella Lövin and author and university lecturer Andreas Malm led the discussion “We Must React!”  Lisa Pelling, the moderator, is a political scientist and research director at the Arena Idé think tank.  …

Intervju med Ingalill Bjartén och Madeleine Göransson

En gråmulen söndagseftermiddag i mitten av november träffade SCISER Ingalill Bjartén och Madeleine Göransson på Solidaritetshuset på Södermalm för en intervju. Ingalill och Madeleine är båda aktiva inom Socialdemokraternas kvinnoförbund, S-kvinnor. De har nyligen gett ut en ny bok om fredsarbetet och de har varit starkt drivande bakom att S-kvinnor numera kommer driva frågan om nedrustning och omställning samt inrättandet av ett fredsdepartement – något SCISER kommer att följa med glädje. Här följer intervjun med Ingalill och Madeleine. Salvador Perez Berätta lite om er själva och era politiska engagemang. Som jag förstår det är ni båda partipolitiskt aktiva. Ingalill Bjartén Mitt politiska engagemang började när jag var 17 år ungefär. Det var då jag började bli intresserad av fredsfrågorna och jag gick med i Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen. Mer specifikt började mitt partipolitiska engagemang i VPK, som dagens Vänsterpartiet hette på den tiden. Efter att ha varit ute och rest och bland annat bott i Spanien, Marocko, Tyskland och en kort vända i Danmark så kom jag tillbaka och hamnade i Lund där jag började på …

Avvakta med slutsatserna efter mötet mellan Trump och Kim Jong-Un

Av Salvador Perez   I onsdags förra veckan träffades USA:s president Donald Trump och Nordkoreas högste ledare (i klartext: diktator) Kim Jong-Un i Singapore. Ett huvudsyfte med mötet var att bygga relationer mellan länderna och därmed försöka förmå Nordkorea att ge upp sitt kärnvapenprogram. För den totalitära regimen i landet utgör  kärnvapen en garant för att få vara kvar vid makten. Dessutom är kärnvapen ett förhandlingskort gentemot det internationella samfundet och grannländerna. I ett internationellt system som alltjämt präglas avskräckning, inte minst med kärnvapen, har länder med tillgång till sådana vapen trumf på hand. Inför toppmötet hade president Trump, i vanlig ordning, berättat för alla att han, “den fria världens ledare”, fått den hårdföre diktatorn till förhandlingsbordet. Avgörande för veckans möte i istället ett annat ett toppmöte: det mellan ledarna i Syd-och Nordkorea i slutet på april.  Att ledarna för Syd-och Nordkorea träffas är mycket ovanligt, men det förekommer. I vilket fall som helst var toppmötet i april historiskt. En uppmärksammad scen från toppmötet var när Kim Jong-Un vänligt tog Sydkoreas president Moon Jae-In i handen …

Den finska vapenexporten: trender, aktörer och alternativ

Den årliga vapenexporten från Finland har enligt den fredsfrämjande tankesmedjan SaferGlobes utredning fördubblats under perioden 2002 – 2016. År 2003 exporterade Finland vapen för 49 miljoner euro (ca 490 milj. kronor), och år 2016 uppgick summan för vapenexporten till 133 miljoner euro (ca 1,3 miljarder kronor). Oroväckande är också vilka länder Finland har börjat exportera vapen till. Tidigare gick exporten i första hand till EU-länder men de senaste åren har exporten riktats mot det alltmer politiskt instabila Mellanöstern…

Konsten att smyga in högre försvarsutgifter

Av Salvador Perez   Den 7 november förra året tillkännagav regeringen att Sverige har för avsikt att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Efter tillkännagivandet riktades kritik mot att valet föll på Patriot. En del av kritiken handlade om att regeringen inte bör köpa ett system från ett amerikanskt företag, Raytheon, som är djupt involverade i utveckling och modernisering av USA:s kärnvapenarsenal. En annan del av kritiken handlade om att regeringen i första hand valt Patriot för att knyta närmare relationer med USA och, framförallt, Nato. Som helhet var kritiken mot Patriot viktig och korrekt. Däremot saknades en annan, minst lika viktig, analys: vad Patriot kan komma att innebära för försvarsutgifterna. Direkt efter regeringens tillkännagivande kunde vi på flera håll läsa om försvarsminister Peter Hultqvists oro över att “det nya försvarssystemet kan bli en gökunge som tränger undan annan försvarsverksamhet.” I en ledare i Wermlands Nya Tidning stod det att Patriot “kommer att kosta en hel del, och därför måste regeringen också skjuta till de extramiljarder som krävs för att inte övriga försvarsbudgeten skall undergrävas.” I Expressen argumenterades det …

Fredsrörelsen – en maktspelare i egen rätt?

Sista samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Den säkerhetspolitiska debatten äger inte rum i ett vakuum utan påverkas av vilken världsbild som förmedlas av olika samhällsinstitutioner såsom universitet, tankesmedjor och media. Inom dessa institutioner pågår en ständig maktkamp mellan olika aktörer och intressen som kämpar för att rama in världen i enlighet med sina ideologiska övertygelser. Kännetecknande för en demokratisk samhällsdebatt är pluralism – närvaron av olika röster och perspektiv – men frågan är hur pluralistisk den säkerhetspolitiska debatten är i Sverige idag. Hur påverkas fredsrörelsens arbete av maktspelet inom media och i hur stor utsträckning måste fredsrörelsen förhålla sig till antaganden som att upprustning är nödvändig, Ryssland är ett reellt hot eller att svensk neutralitet är beroende av svensk vapenexport? Att fredsrörelsen arbetar mot vapenexport, kärnvapen och upprustning är förmodligen vida känt men vilka visioner arbetar man för? Parallellt med vad som skulle kunna beskrivas som ett demokratiskt underskott i den säkerhetspolitiska debatten har fredsrörelsen svårt att locka till sig unga människor och …

Seymour Melman and the New American Revolution: A Reconstructionist Alternative

On December 30, 1917 Seymour Melman was born in New York City. The 100th anniversary of his birth helps bring his intellectual legacy into focus. Melman was the most significant reconstructionist thinker of the 20th Century, championing alternatives to militarism, capitalism, and social decay by advancing a systematic counter-planning program for disarmament and economic democracy. His legacy remains of critical importance because today the United States is currently a society in which the economic, political and cultural systems are spiraling into an abyss…

Den svenska vapenexporten: ekonomisk lönsamhet eller moral?

Andra samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Den svenska fredsrörelsen har under en lång tid fokuserat på vapenhandel och vapenproduktion och dragit uppmärksamhet till det paradoxala i att Sverige betraktar sig själv som fredsmäklare men samtidigt exporterar vapen till diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter. Kritiken bemöts ofta genom att hänvisa till nuvarande lagstiftning som reglerar svensk vapenexport, till Sveriges förmåga att försörja sitt eget försvar och till försvarsindustrins betydelse för svensk ekonomi. Här uppstår i regel ett dödläge mellan två olika positioner där moraliska argument i grova drag ställs mot ekonomiska. Men stämmer det att det svenska försvaret och den svenska ekonomin är beroende av vapenexport? På vilket sätt kan omställning och diversifiering av militära företag skapa en väg ut ur dödläget? Paneldeltagare: Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Valter Mutt, riksdagsledamot och tidigare utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet Moderator: Salvador Perez Arrangörer: Stockholms Fredsförening Stockholms Centrum för Internationell Social och Ekonomisk Rekonstruktion (SCISER) ABF Stockholm Datum och tid: torsdagen den …

Dagens hotbilder: från Ryssland till klimathotet

Första samtalet i panelserien “Att rekonstruera fred – samtal kring nya perspektiv på fred, säkerhet och framtidens fredsrörelse” Dagens samhälle konfronteras med många problem och frågor som fordrar en stark och dynamisk fredsrörelse. Både på ett nationellt och ett internationellt plan identifieras olika typer av hot men säkerhetspolitiken präglas i stor utsträckning av hotbilder som anses kunna bemötas med enbart militära medel. Vilken påverkan har det på hur vi pratar om fred, konflikt och säkerhet? I den mediala och politiska debatten ägnas Ryssland stor uppmärksamhet och det sätts en stor tilltro till att Nato och andra militära samarbeten ska bidra till en säkrare omvärld. Samtidigt blir klimatförändringarna allt påtagligare även här i Europa. Inom den akademiska världen har begreppet mänsklig säkerhet delvis fått stå som symbol för en mer genomgripande syn på säkerhet som inte enbart fokuserar på militära aspekter. Med det som bakgrund – vad innebär det att vara en opinionsbildare inom fredsfrågor idag? Är det möjligt att föra en säkerhetspolitisk debatt utan att koppla samman fredsfrågor och miljöfrågor? Paneldeltagare: Johan Hassel, ordförande Global …